Rättegång i brottmål – vägledning genom processen i tingsrätt och hovrätt med expertkommentar av advokat Jens Högström

Juridisk illustration av rättegång i brottmål med svensk rättssal, domare, tilltalad, försvarare, åklagare, lagbok, domarklubba och handlingar för tingsrätt och hovrätt.

Rättegång i brottmål – huvudförhandling – är processens centrum. Det är där åklagarens åtal prövas mot den tilltalades försvar. Processen styrs av rättegångsbalken (1942:740), framför allt 45–51 kap. för brottmål. Den här sajten är en orientering om hur en svensk brottmålsrättegång går till: parter, ordning, bevisning, förhör, sakframställan, plädering, dom. Sajten innehåller också en expertkommentar från advokat Jens Högström, försvarare med omfattande erfarenhet av brottmål i samtliga instanser.

Hur går en rättegång i brottmål till?

Juridisk illustration av en brottmålsrättegång i svensk rättssal med domare, åklagare, försvarare, tilltalad och rättsliga handlingar.

En brottmålsrättegång i tingsrätten genomförs som en huvudförhandling enligt 46 kap. rättegångsbalken. Förhandlingen är muntlig och bygger på principerna om omedelbarhet och koncentration – domen ska grundas på det som framförts vid förhandlingen, och förhandlingen ska genomföras utan onödiga uppehåll.

Rätten består normalt av en lagfaren domare och tre nämndemän i tingsrätten. I hovrätten består rätten av tre lagfarna domare och två nämndemän, eller endast av lagfarna domare i vissa fall. Huvudförhandlingen följer en bestämd ordning: åklagarens framställning, försvarets framställning, förhör med tilltalade och vittnen, sakframställan, plädering, dom.

46 kap. 6 § rättegångsbalken – huvudförhandlingens ordning

Mörk juridisk illustration om mord och dråp med laghandlingar, Sveriges rikes lag, domarklubba, rättvisans våg och polis som arresterar en misstänkt i bakgrunden.

Bestämmelsen anger den grundläggande ordningen vid huvudförhandling i brottmål. Åklagaren utvecklar talan, försvaret bemöter, parterna anger sin bevisning, bevisningen tas upp (vittnen, tilltalade, dokument), parterna håller sakframställan och plädering.

46 kap. 6 § rättegångsbalken

Vid huvudförhandlingen skall åklagaren framställa sitt yrkande och redogöra för de omständigheter han åberopar till stöd för åtalet. Den tilltalade och hans försvarare ska därefter ange om åtalet erkänns eller bestrids samt redogöra för den uppfattning som de har. Bevisningen ska därefter framläggas. Bevisning som åberopas av åklagaren tas upp först. Förhör hålls med den tilltalade, målsäganden och vittnen.

36 kap. 17 § rättegångsbalken – frågeställning vid förhör

Vid huvudförhör ska frågorna vara öppna och vidsträckta. Vid motförhör är det däremot tillåtet att ställa ledande frågor.

36 kap. 17 § rättegångsbalken

Vid förhör om sådant som vittnet skall vittna om bör frågor som genom sin formulering, sitt innehåll eller sättet att framställas inbjuder till ett bestämt svar undvikas, utom när det behövs för att inhämta vittnets uppgift om viss omständighet. Den part som åberopat vittnet bör först ges tillfälle att hålla förhöret, om inte rätten bestämmer annat.

35 kap. 14 § rättegångsbalken – uppspelning av tidigare berättelser

Tidigare uttalanden från förundersökningen får läggas fram vid huvudförhandlingen om personen avliker från vad som tidigare sagts. Detta är ett av försvarets viktigaste verktyg för att synliggöra motstridiga uppgifter.

35 kap. 14 § rättegångsbalken

Berättelse, som någon till uppfyllande av anmälningsskyldighet eller annars i anledning av redan inledd eller förestående rättegång lämnat skriftligen eller upptagits genom ljudupptagning eller annars, må åberopas såsom bevis i rättegången endast 1. om det är särskilt föreskrivet, 2. om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandlingen eller annars inför rätten, eller 3. om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandlingen skulle medföra och med hänsyn till de fördelar en skriftlig eller upptagen berättelse kan väntas medföra, parternas inställning i frågan, det avseende som kan komma att fästas vid berättelsen och övriga omständigheter.

Försvararperspektiv vid mord

Advokat arbetar med juridiska handlingar vid skrivbord med svensk stadsmiljö och rättvisans våg i bakgrunden.

Mordmål är de mest ingripande och bevisintensiva brottmålen. Försvarets arbete fokuseras på flera kritiska frågor: uppsåtet, gärningsmannafrågan, gränsdragningen mot dråp och försök, samt straffmätningen vid eventuell fällande dom – särskilt frågan om livstid eller tidsbestämt straff.

Återkommande angreppspunkter för försvaret

Uppsåtsbedömning – täcker uppsåtet dödandet? Likgiltighetsuppsåtets gränser är ofta avgörande.
Gärningsmannafrågan vid bristande direktbevisning, indiciekedjor och teknisk bevisning.
Gränsdragning mellan mord och dråp – föreligger mildrande omständigheter?
Försök och förberedelse enligt 3 kap. 11 § brottsbalken och 23 kap. 1-2 §§.
Straffmätningen – livstid kontra tidsbestämt straff; vilka försvårande omständigheter åberopar åklagaren?
Bevisvärdering av forensisk bevisning – DNA, ballistiska analyser, rekonstruktioner.

Expertkommentar – advokat Jens Högström

Mordmål är ofta extraordinärt komplexa. Bevisning bygger inte sällan på indicier – tekniska spår, telefondata, vittnesuppgifter, beteenden före och efter gärningen – som tillsammans ska teckna en bild av gärningsmannen och uppsåtet. Försvarets uppgift är att pröva varje länk i kedjan kritiskt och ifrågasätta åklagarens narrativ. När gärningsmannafrågan är klarlagd flyttas tyngdpunkten till uppsåt och straffmätning – där gränsdragningen mellan mord och dråp, och mellan tidsbestämt straff och livstid, kan innebära många års skillnad i påföljd.

Om expertkommentaren

Juridisk illustration för vanliga frågor om bedrägeri enligt svensk rätt, med Brottsbalken, domarklubba, FAQ-symboler, försvarare, straff, preskription och grovt bedrägeri.

Expertkommentaren på denna sida ges av advokat Jens Högström, verksam vid EDGE brottmålsadvokater. Jens Högström har över 20 års erfarenhet av brottmål, med särskild inriktning på grova mål och ekonomisk brottslighet. Senast uppdaterad: juni 2026.

Vanliga frågor om mord

Vilket straff riskerar man för mord?

Straffskalan för mord är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller livstids fängelse om omständigheterna är försvårande, enligt 3 kap. 1 § brottsbalken.

Vad är skillnaden mellan mord och dråp?

Mord är uppsåtligt dödande som huvudregel. Dråp föreligger när omständigheterna är mildrande – exempelvis affekt eller försvarsliknande situationer – och har straffskalan fängelse i lägst sex och högst tio år enligt 3 kap. 2 § brottsbalken.

När döms livstid för mord?

Vid bedömningen av om livstid ska utdömas beaktas särskilt om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild hänsynslöshet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Bedömningen är individuell och bygger på samtliga omständigheter.

Vad är försök till mord?

Försök till mord är straffbart enligt 3 kap. 11 § brottsbalken och 23 kap. 1 § brottsbalken. Straffskalan följer fullbordat brott men med vissa nedsättningsmöjligheter beroende på hur långt utförandet kommit.

När kan livstid utdömas?

Ja. Den som dömts till livstids fängelse kan ansöka om omvandling av straffet till tidsbestämt enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. Ansökan kan tidigast göras efter tio år av verkställigheten.

Hur lång är preskriptionstiden för mord?

Mord är ett av få brott som inte preskriberas enligt 35 kap. 2 § brottsbalken sedan reformen 2010. Tidigare gällde en preskriptionstid om 25 år.

Kontakt

Om du är misstänkt för mord – eller har drabbats av mord – är det avgörande att tidigt få juridiskt biträde. Advokat Jens Högström vid EDGE brottmålsadvokater AB har omfattande erfarenhet av mordmål och de allra grövsta brottmålen. Du har enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken rätt att begära en specifik advokat – om du önskar att advokat Jens Högström företräder dig framställer du den begäran hos den polismyndighet eller domstol som handlägger ditt ärende, eller via kontakt@mord.info.

Få Hjälp Nu